I helgen går ett sk hackaton av stapeln i Stockholm, Codemocracy. Under 24 timmar ska utvecklare, med hjälp av API:er mot myndigheter och organisationers offentliga datakällor, försöka skapa nya, och förhoppningsvis innovativa tjänster.
Läste igår om en person som var ansvarig för att överbrygga glappet mellan IT och Info/marknad inom sociala medier. Eller ansvarig är kanske inte rätt ord, när man står där med ett ben i varsin del av organisationen. Ofta saknar dessa personer formellt ansvar, budget och resurser. Problemet med organisationer är att det ofta uppstår glapp i överlämningen mellan enheter. Att man utser personer som sitter på två stolar, eller mitt emellan två stolar, det är just ett tecken på den formella organisationens brister.
Hur som helst skapar (eller räddar) dessa personer ofta stora värden åt organisationen.
Inom en enhet förmodas man lägga tid och energi på att skapa, förädla eller transformera det man nu håller på med. Sedan är det dags för överlämning till nästa enhet enligt den process man medvetet eller omedvetet jobbar i. Är glappet då för stort, tex kulturellt eller språkligt riskerar det upparbetade värdet gå förlorat. Då behövs organisationens bryggor/broar/tolkar, som kan agera översättare och se till att överlämningen kan ske utan att hamna i vattnet.
Det kanske till och med är så att själva kopplingarna mellan enheterna är mer värda än enheterna i sig? Att den (eller det) som lyckas sprida något tillför mer värde än den som skapat det. Även i sociala nätverk ligger kraften i kopplingarna. Varje person, varje nod i nätverket är egentligen inte så märkvärdig - vi är ju bara människor :) - men tillsammans, i ett nätverk fullt med kopplingar där information ständigt sprids, då blir vi starka. Ett socialt nätverk är en organisation där varje enhet typiskt består av enstaka individer. Dvs väldigt små enheter, med fler kopplingar, som skapar ökade möjligheter till kommunikation och förståelse. Tidigare, innan vi alla var uppkopplade, var problemet att det kostade väldigt mycket att skapa dessa typer av nätverk. Det kanske till och med var fysiskt omöjligt. Då var pyramidorganisationen det effektivaste. Kommunikation en-till-många neråt. Aggregerad rapportering uppåt. Nya beslut att kommunicera neråt, osv. Med internet har vi avskaffat avstånden mellan oss. Alla kan koppla sig med alla. Vi har därmed kraftigt reducerat transaktionskostnaden för att skapa och underhålla broarna. När broarna blir billigare, kan vi har fler av dem. Detta gör att man numera kan organisera sig på helt nya sätt, och i många fall mer effektivt än hierarkiska organisationer. Det är det "Enterprise 2.0" handlar om. Att så långt man vågar avskaffa formella, uppifrån skapade, hierarkiska organisationer, och istället lita på att funktionella nätverk skapas organiskt och under ständig förändring, med hjälp av lämpliga drivkrafter, och att man på det sättet skapar högre värden och mer hållbara strukturer i verksamheten. Och på det sättet har man faktiskt kunnat skapa små underverk, som Wikipedia!
Tänk att det blev så långt i år. Tillbaka efter semestern är det kanske en del som känner som jag, att man måste ta sig över den där tröskeln igen. Bloggtröskeln.
Det gäller att få in flytet igen.
Kommer att tänka på det gamla skämtet;
- Hur många jobbar här?
- 10%
En siffra som av en händelse även stämmer in på bloggandet. Åtminstone när det gäller “sustainable bloggers” i företag. Räkna inte med större användning än 10%. Vad gäller skapandet (läsarna är fler). Så hur många jobbar här? 10% – eller är det kanske 90%?
Jag minns att Cisco för ungefär 10 år sedan valde att lansera en burk, typ router, som "Ready for eBusiness" eller något liknande. Nu lanserar man en Android-baserad iPad-killer (en av många som försöker), och man gör det genom att åter vända sig till företagen, "for business", även om man är inne och tassar på konsumentmarknaden. Jag är inte helt säker på att detta är en bra strategi. En allt större del av IT- och Mobil-prylarna är ju numera konsumentprodukter. Produktvalen görs allt oftare av användarna själva. Inte minst av de kunskapsarbetare som är målgruppen för Cius. Mot detta finns ju trenden att centralisera. Ett lågintensivt teknikkrig pågår mellan användare och IT-avdelningen... Så här presenteras Cius:
Skulle du vilja ha en?
Tror du att IT-avdelningen vill att din padda ska vara just en sån här? Men så här presenterades Cius igår. Här kan man se hur Cius kan användas i ett utbildningssammanhang:
Många är imponerade över Apples sätt att driva affärer. Ni som följer mig vet: Det är inte jag :) Det jag ser är ett 1.0-manér som får banker och andra 1900-talsgiganter att framstå som ett under av öppenhet och transparens. Följaktligen är det inte kunden som står i centrum i Apples butiker. Inte heller de anställda.. Apple värnar framförallt fasaden... Det jag brukar hänvisa till 1.0. Vissa kallar det "Appleocracy".
Ytterligare ett inlägg i debatten... När Albert och andra funderar på varför det är jobbigt att blogga - ni kanske har fel typ av incitament? :) What's your motivation?
Här är en ovanligt välgjord film om den semantiska webben, eller Web 3.0, som vissa vill kalla den. Har ni någonsin undrat vad detta är, titta på detta!
Och som så ofta är det Clay Shirky som utmärker sig, denna gång genom att ställa den mycket relevanta frågan om det är vi och vårt språk som ska anpassas till maskinerna eller om det är tvärtom..
Här berättar June Coen, Web 2.0 Expo 2010 engagerande om hur TED förvandlades från stängd exklusivitet till en öppen kanal för idéer. Och hur man nu expanderar räckvidden genom TEDx och stöd för fler språk. Dessutom får Hans Rosling extra cred..
Här kan man se varför Apple vill stänga ute Adobe från iPhone och iPad. Flash och AIR gör det möjligt att utveckla plattformsoberoende applikationer, vilket öppnar för en dynamisk och spännande hårdvarumarknad – och den konkurrensen vill inte Apple ha:
A live demo of a mind control device that uses a person's thoughts to input computer commands. The future of human computer interaction? - Or even the main channel between humans?
In this three-part demo you can see how disparate information
sources can be assembling together into new applications (called
mashups) that deliver new insights and value to citizens.
Begreppet sociala medier har blivit uttjatat den senaste tiden, för egen del så uttjatat att jag fick för mig att byta titel för någon vecka sedan.
Det har hittills varit ett rätt stort fokus på marknadsföring och PR, vad gäller tex Twitter och Facebook, och de flesta som drivit området har nog haft rötter i eller beröringspunkter med traditionell media. Men sociala medier kan bli en del av många verksamhetsprocesser. Tex som en viktig komponent i supportprocessen, och även vad gäller affärs- och produktutveckling.
Att använda sociala medier som en komponent för innovativa aktiviteter är långt ifrån självklart för alla företag. Den förhärskande synen är nog snarare att de flesta former av verksamhetsutveckling bör ske bakom stängda dörrar - i ledningsgrupper eller labb. Men sociala medier vänder upp och ner på expertsamhället. De verkliga experterna är "användarna", dvs kunderna, invånarna. I den långa svansen av entusiaster kan man hitta högt motiverade, produktiva, brinnande personer som, om man hanterar dem som en kollektiv grupp kan göra otrolig nytta som ett relativ fåtal interna experter har svårt att matcha. Detta har kommit att kallas crowdsourcing (en bra svensk översättning någon?), och Wikipedia, Youtube och Flickr är de oftast förekommande exemplen.
I offentlig verksamhet är medborgarna självklart en del av demokratiprocessen, men sociala medier ger helt nya perspektiv. Det är en trubbig process - att rösta var fjärde år, och däremellan förlita sig på förtroendevalda, tjänstemän och experter. Demokrati 2.0 är istället en slags innovationsprocess, där initiativ kontinuerligt skapas underifrån, och filtreras med hjälp av crowdsourcingens modeller.
Här är några exempel på hur sociala medier griper in i innovationsprocessen
1. Lyssna. Innovationen börjar ofta i supportprocessen, inte sällan i missnöje över hur något fungerar eller inte fungerar i dag
2. Filtrera Med hjälp av crowdsrourcing-modeller kan man få hjälp att lyssna på det kollektiva samtalet. Man kan strukturera vad som sägs. Detta görs till stor del med hjälp av webbens filtreringsverktyg.
3. Konversera För att förstå förändringsbehoven på ett djupare plan, bör strateger förstås delta aktivt i samtalet.
4. Testa Genom att testa sina idéer, med hjälp av prototyper och betaversioner, i ständig kontakt med användarna via de sociala kanalerna får man återkoppling, som i agil anda kan återföras till utvecklingsprocessen.
5. Lansera Om man kommer så långt, kan sociala medier självklart användas för att effektivisera lanseringar till "massan". Breda tjänster lanseras förmodligen bäst med en kombination av massmedier och sociala medier. Men för många typer av tjänster är det inte nödvändigt med denna typ av lanseringar. Affärsnytta kan uppstå redan i betaversioner, och i sådan grad att en traditionell utrullning inte är nödvändig. Istället sprids ordet av användarna själva, i de sociala nätverken.
(Denna bloggpost ingår i projektarbetet om innovativt ledarskap i Nacka Kommun)
A tag is a keyword that is used to categorize an entry. To view the entries with a particular tag, click a tag name or enter a tag in the box. The tag cloud indicates the frequency of tag use. Popular tags appear darkest. The slider control adjusts how many tags are displayed in the tag cloud.
Ratings
54
